Vilken jäkla måndag!

Det här har varit, eller är fortfarande, den mest känslointensiva måndagen någonsin. Första dagen på semestern dessutom. Vet inte vad jag ska känna egentligen, är mest nervös och matt.

Det började egentligen med att hunden gjorde sig illa igår, vi vet inte hur eller vart, men han skrek som en stucken gris. Ingen veterinär hade jour så vi fick vackert avvakta. Vi hade svårt att sova alla tre, både jag min kille och hunden.

Det var inte bara hunden vi var nervösa för utan för att denna måndagen var den stora testardagen. Dag 18 och den dag läkarna sagt att jag skulle göra gravtest.

06.50 ringde mitt larm helt i onödan, men jag var ju vaken och kissnödig så det var lika bra att gå på toa och nervöst göra testet. Vi sov i vårt nya hus i natt och självklart hade jag glömt instruktionerna till gravtestet i lägenheten i stan. Men jag testade ändå, och såg besviket på när kontrollstrecket snabbt blev mörkt medan det andra strecket lyste med sin frånvaro. Men efter kanske 40 sek så började den sakta komma fram ett streck till. Det blev till slut skapligt starkt, väl synligt men mycket svagare än kontrollstrecket. Betyder detta att jag är gravid?!

Sömndrucken gick jag och la mig igen utan att veta och våga hoppas. Två timmar senare gick jag upp igen och pang så började jag blöda och värken kom i samma sekund. Var det här mens eller bara en liten blödning? Varför hade jag ont? Ska jag skratta eller gråta?

Samtidigt insåg min kille att älskade lilla hunden var sämre så vi fick boka en akuttid på djursjukhuset och dra dit direkt. Hunden skrek flera gånger under bilresan, jag körde så fort jag kunde och såg min kille sitta med gråten i halsen i baksätet och krama hunden.

Väl hos veterinären gjorde de grundliga undersökningar men hittade inga fel. De förstod ju att han hade ont men inte varför. Väldigt diffust. De tog några prover, som sedan visade sig vara bra (de ringde fem timmar senare). Obehagligt att inte veta och inte kunna göra något. För stackars skrutten har ju väldigt ont och är väldigt hängig!

Samtidigt som hunden undersöktes tilltog min mensvärk och jag ville bara nypa mig i armen och få vakna ur mardrömmen. Blödningen hade tilltagit och förstört mina sprillans lyxtrosor.

Vi åkte hem och jag letade genast upp ett gravtest från apoteket jag hade hemma, testet var även det diffust. Ett svagt teststreck, men jag hade ju kissat bara 20 min tidigare så det kanske var därför? Min kille köpte två nya test nån timme senare, och dum som jag är så kunde jag inte låta bli att testa igen, denna gång ett knappt synbart streck. Samtidigt som blödningen fortsatte, om än något mindre intensiv.

Hur ska jag veta vad som gäller? Nu när jag läser instruktionen till det test jag fått av läkaren så står det att oavsett hur svagt teststrecket är så är testen positiv. Men jag blöder ju fortfarande? Jag vet att det kan komma lite blod, men kan det hålla på en hel dag? Var det positivt i morse men har redan gått åt skogen? Kan man testa felaktigt positivt när man gör IVF, eftersom man tar så mycket hormoner?

Jag vågar knappt tänkta längre. Har ingen aning om vad som händer med min kropp just nu, eller med min kära lilla hunds för del delen. Min kille har fullt upp med sitt band ikväll och jag har försökt fokusera på bokföring, superkul.

Önskar så att jag kunde få fråga någon som verkligen vet, men fertilitetsenheten har ju stängt i 3 veckor så jag får snällt vänta. Gaaaahhhh! Jag pallar inte mer ovisshet!

/k.

Annonser

2 reaktioner på ”Vilken jäkla måndag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s