9

Opepp på pengar

Jag som var så glad och pepp, så har jag världens segaste fredag. Suck. Men jag är fortfarande jätteglad över Bumlingen, det är ju viktigast. Det som gör mig matt är ekonomin.

M jobbar deltid och jag frilansar. Det senaste året har vi haft väldigt bra ekonomi med våra mått mätt, men det blir kärvare och jag fattar ju att det blir en helt annat rejält med ett barn till hösten. Vi skulle behöva bygga upp en rejäl buffert men det ser ut att bli det motsatta tyvärr.

Alla pengar vi har går åt till huset, vi behöver byta pelletspanna och isolera vinden – två viktiga med väldigt dyra investeringar. Idag sa banken att vi inte kan låna mer på huset i dagsläget, för de kan inte värdera det högre nu. Sista ordet är inte sagt, och banken vill verkligen försöka hjälpa oss med pannan, men det ser inte så bra ut. Det blir troligtvis ett lån med hög amortering isåfall.

Alla sparpengar behöver vi till en ny bil. Vi behöver en större bil samtidigt som vi vill behålla den vi har. Jag är nämligen rädd för att bli helt isolerad i huset ute på landet där det inte går en enda buss till hösten. Känns inte så kul att inte kunna ta sig någon stans om det krisar. Viss risk att jag hamnar under isen isåfall.

Så vi behöver alltså investera och dra på oss högre månadskostnader samtidigt som vi egentligen borde spara eftersom det kommer att bli väldigt snålt till hösten.

Samtidigt har jag en total jobbsvacka. Det händer ingenting i mitt jobb just nu, februari har varit bottendålig, så jag vet inte om jag kan ta ut nån lön än. Och det är jag som har huvudinriktningen. Jippi.

Någon som kan höfta till en siffra hur mycket dyrare det blir per månad med en bebis? Och hur högt är barnbidraget? Behöver börja räkna lite känner jag…

Jag har inte panik, än, men det känns inte så kul. Ingen vidare fredagsfeeling dock.

Annonser
2

Tätare kontroller

Pratade med vår barnmorska idag eftersom jag skulle ringa efter vi gjort RUL för att boka nästa besök hos BM, och vi bokade in den 7 april.

Frågade hur ofta vi ska ses nu, och det blir var fjärde vecka, men först dröjer det ju fem-sex veckor. Jag nämnde även varför vi gjorde RUL en vecka tidigare än planerat – att jag varit lite orolig då jag inte känt något och magen har stått stilla, och att jag egentligen ville ha en extra koll men hade blivit hänvisad hela tiden.

Det var ju dumt tyckte BM att det hade blivit så. Därför tyckte hon att vi lika gärna kunde ta en extra träff i mitten på mars, och om jag vill så kan vi ses var tredje vecka istället. Först tänkte jag ‘nej inte behövs det, jag mår ju bra nu’, men sen insåg jag att varför inte bara tacka och ta emot?! Så nu har jag en extra träff i mars för att lyssna på hjärtat och jag behöver aldrig vänta mer än tre veckor mellan kontrollerna om jag inte vill annat.

Det känns riktigt skönt faktiskt. Och jag tror att det är bra att mota Olle i grind vad gäller oron.

Pratade sen med min vän A som fick barn i oktober och hon tyckte att jag absolut skulle ta alla besök jag kunde och inte be om ursäkt för det. Vem tjänar på att jag biter ihop och härdar ut liksom? Så jag ska sluta vara ‘duktig flicka’ och ställa alla frågor och be om all hjälp jag kan behöva på vägen.

Det kan låta självklart men faktum är ju att en är så van att inte vara till besvär, vänta på sin tur och vara nöjd med det en får. Därför behöver även en hyfsat rättfram feminist som jag påminnas om att våga ta för mig mer och ställa krav.

7

Retrolycka

Bild

Sedan vi var på RUL och fick veta att allt såg jättebra ut så har det blivit lättare att andas. Jag kan för första gången känna mig riktigt riktigt lycklig över graviditeten och njuter av den känslan så mycket jag bara kan. Det är bäst att passa på för jag misstänker att oron lär slå till igen och igen av nya anledningar. Det enda jag saknar nu är lite sol, men den kommer nog snart.

Jag tror på det här nu, det kommer banne mig att gå vägen!

Så jag har firat lite genom att köpa lite babykläder på nätet. Hittade en webshop som hade rea på lite ekologiska kläder så det kändes som ett bra läge att slå till. Vi har ju ingenting ännu, så vi lär behöva handla massor, och då tänker jag att det är bra att sprida ut det lite. Och när det dessutom är nästan halva priset så kunde jag inte låta bli. Vad jag köpte ser ni på bilden.

Vi älskar retromönster, glada färger och unisex både jag och M. Varje grej jag visar M blir han lika förtjust i som jag samtidigt som han suckar och önskar att det fanns i hans storlek också, haha. Jag har inte så bra koll på olika märken än men har redan upptäckt några riktiga favoriter, DUNS och Maxomorra är två svenska märken som har just den stil vi älskar och det är ekologiskt, vissa kläder är även fairtrade.

Danska Småfolk gör ju också väldigt fina grejer men de är inte helt eko tyvärr, bara ökotex vilket också är en bra grej men inte alls på samma nivå vad jag förstår. 

Någon som har tips på bra märken, butiker och webshopar? Jag tar tacksamt emot tips.

8

18 veckor på pricken

Ultraljudet gick jättebra, allt såg ut som det skulle och hjärtat tickade på. BM kunde se allt hon behövde se, det tog bara lite tid innan Bumlingen ville sprattla med benen.

Alla mått stämde exakt med åldern, alltså 18+0 veckor idag. Det känns himla bra.

Fick även veta att moderkakan ligger i framvägg så det lär dröja innan jag kan känna av några rörelser. Lite synd på ett sätt men väldigt skönt att veta, en stor anledning till mindre oro framöver.

Det känns så himla skönt att vi vet att allt är bra nu, ska verkligen försöka ta in det och hoppas att jag kan njuta ett tag. Kanske firar vi med att köpa några bra barnböcker på bokrean eller med ett besök på Polarn & Pyret.

Tusen tack för alla tummar och allt pepp! Stor kram!

7

Äntligen ett UL bokat!

Jag gav inte upp helt. Hittade ett nummer till sekreterare på specialistmödravården på det stora sjukhuset, de hade telefontid en timme på fm.

Vi fick boka om vår tid för RUL till den enda lediga tiden de hade – klockan 20 ikväll! Det innebär att vi får stanna i stan några timmar efter jobbet ikväll, men gärna det bara vi får en undersökning.

Enda nackdelen är att RUL blir på dag 18+0 istället för 19+0, vilket innebär att de kanske inte kan se allt de behöver. Lite tidigt tydligen.

Frågade även när nästa UL är planerat, men fick till svar att de inte gör några tillväxtultraljud som standard(!) Jag trodde att alla fick det, men tydligen bara om man väntar tvillingar eller har nån sjukdom… Så jag får förbereda mig på att tjata till mig en remiss längre fram.

Men först ska vi klara av ikväll.

0

Jag ger upp!

Ställde klockan på sju för att ringa och få en telefontid hos KK. De ringde upp en timme senare, trevlig BM, dock fick jag inte ut ett dyft av samtalet. Ingen tid för UL och inte ens några lugnande ord.

Istället hakade hon upp sig på att vi varit på det större sjukhuset när vi gjort KUB, och menade att det var bättre att jag ringde till dem istället. Men det känns ju helt hopplöst. Jag har absolut ingen ”etablerad kontakt” med dem, vi har varit där en enda gång och det var väldigt opersonligt.

Ringde såklart, men efter åtta så fanns ju inga telefontider kvar…

Det enda som återstår nu är väl att försöka boka om den tid vi redan fått för RUL, men då måste jag ha min bankdosa för att logga in på mina vårdkontakter och den har jag på kontoret. Dock ytterst tveksamt att det finns nån tid kvar den här veckan.

Moment 22…

5

Återvändsgränd

Imorse ringde jag för att få telefontid hos vår barnmorska, men hon hade semester idag (kanske är det sportlov nu så hon är ledig hela veckan, vet inte). BM hänvisade till sina kollegor i grannkommunen så jag fick ringa dit istället. Där fick jag i alla fall en telefontid.

När den nya barnmorska ringde upp mig så berättade jag att jag varit orolig ett tag, även om jag inte har någon konkret anledning att vara det för. Hon ifrågasatte inte det, skönt, men däremot fanns det inget hon kunde göra. För enligt henne var det inga barnmorskemottagningar som kunde göra ultraljud (är det så överallt eller bara på små orter?!) och deras utrustning för att lyssna på hjärtat var inte tillförlitlig när man var så tidigt gravid som jag. Tidigt, hmnpf, jag tycker att det är hyfsat långt med 18 veckor, men tydligen inte. Det är långt ifrån säkert att de kan höra några hjärtljud ännu.

Så det är alltså ultraljus som gäller, och då måste man ringa direkt till kvinnokliniken och berätta samma sak igen och be om ett UL. BM kunde inte hjälpa mig att boka tid där, så jag fick ringa själv. Inte helt oväntat så hade KK inga telefontider kvar idag eftersom klockan hade hunnit bli halv elva. 

Så nu vet jag inte om jag ska försöka igen eller ge upp. Om jag får en telefontid imorgon så lär jag ju ändå inte få någon tid för UL förrän på onsdag tidigast. Kanske lika bra att bara vänta till vi har RUL om 8 dagar…