Uppåt framåt

Det går åt rätt håll nu, vi mår alla mycket bättre. Jag känner inte av nån ångest sedan i måndags, även om jag blir orolig, stressad och osäker inför framtiden då och då. Men det är väl som det ska tänker jag. 

Planen att pumpa istället för att amma gjorde susen. Mindre press på mig även om det är ett segt pyssel att pumpa. Men det är smärtfritt. Jag kan nu tänka på att ge upp amningen utan att må så dåligt, fast jag har inte landat i nåt beslut än. Skulle nog vilja göra ett sista försök, men vi är inte redo än. Har testat att amma vid två tillfällen, men det funkar inte än. Jag orkar inte kämpa med smärta och att Beppe inte får i sig en vända till, utan hoppas väl på ett mirakel då det liksom bara trillar på plats av sig självt. Men det lär nog dröja flera veckor innan han är mogen för att ta ett ordentligt tag själv, och så länge orkar jag inte pumpa. Men det får tiden utvisa. Det kommer aldrig bli nån helamning igen iaf.

Beppe går upp i vikt nu +3,4 hg på tre dagar! Så nu behöver vi inte väcka på natten utan han får själv säga till, känns väldigt skönt. Han äter typ 60% mjölk och resten ersättning. Han blir mätt & nöjd. Viktigast är ju att vi får vara friska och fria från ångest, det börjar jag landa i nu även rent känslomässigt.

Jag börjar kunna tänka på framtiden utan att få panik nu, inte för att det är nödvändigt att tänka långt fram men några veckor iaf. M börjar jobba om 10 dagar och det känns både långt och kort med tid, men jag vet nu att så mycket kan hända på bara några dagar och det ger ett visst lugn. Första månaderna är ju de tuffaste, sen börjar det rulla på. Vi har iaf bestämt att vi gör ett liknande upplägg denna föräldraledighet – att M är hemma en dag/vecka från början. Vi vill ju dela lika, men då mitt jobb känns så osäkert och jag ev ska börja plugga om ett år så får vi se hur vi löser det. Kanske blir jag hemma längre men jobbar nån dag i veckan – gör de jobb jag kan helt enkelt. Men upplägget med 3 dagar ”helg” tillsammans, tre dagar då Svante får vara på föris några timmar och sen en dag då jag måste fixa allt själv känns väldigt bra. Bara jag väl kommit in i det så är det ju ett lyxigt föräldraliv.

Annonser

8 reaktioner på ”Uppåt framåt

  1. Vill minnas att min situation med amningen var liknande. Hade sjukt ont och de första som hände hemma var att jag fick en dag med feberfrossa och mådde skit! Dessutom tog det lång tid innan mjölken rann till för mig. Antagligen för smärtan och frossan.

    Vi gav också ersättning och det tog inte lång tid förrän amningen blev mysig och fin, så pass att jag tillslut även kunde helamma under en period.
    Jag var lite besviken ett tag att det inte funkade för mig. Kommer ihåg hur jag satt på BVC med mina små bröst och Skruttet som tappert sög för glatta livet. Mamman bredvid plockade fram sitt enorma ådriga bröst där det fullkomligt sprutade ut mjölk åt alla håll. Bebisen smaskade högljutt, höll nästan på att sätta i halsen och var typ proppmätt på två minuter, sov som en gris, medan jag bytte mellan mina myggtuttar som besatt medan Skruttet tjöt.
    Fattade det nog inte då, men det ligger ju en enorm prestige i det här också, men som du så klokt skriver huvudsaken är väl för sjutton att alla mår bra! ❤️

    • Ja fy vad prestige & krav det ligger i amningen! Själv är jag väl mer juver-typen men inte hjälper det när barnet inte får tag eller det bara gör tokont, bröst & mat överallt men ingen ordning på nåt liksom 😂 Försöker påminna mig om att det gör ont i hjärtat nu men i backspegeln så kommer jag strunta i hur han fick mat i början. BM på BB sa tid, tålamod & tillit är det som gäller för amning. Det är allt annat än lätt i början! Kram

      • Det är verkligen skitsvårt o mycket som ska klaffa! Men det är ju så, jag kommer knappt ihåg och nu känns det bara som positivt med ersättningen. Min man och son har nära och fin kontakt idag eftersom han var delaktig på ett helt annat sätt från början eftersom han kunde hjälpa till att mata, så himla skönt att vara jämställda på det sättet också! Peppen och skönt att ni mår bättre nu 😊

  2. Underbart att höra att ångesten börjat släppa 💚 Jag har heller inga juver – behövde knappt ens inlägg i det andra bröstets bh för jag läckte knappt ens. Vi ammade till 13 månader men enda anledningen till att det gick var att vi började flaska väldigt tidigt som komplement…

    Kramar!

    • Svaret åkte iväg innan jag var klar… Skönt att läsa att det funkade med flaska och amning för er, hoppas på att vi ska få till det här också. Närmsta veckan får utvisa om det kan gå eller inte, orkar inte pumpa i evigheter och det blir svårt att få ihop när jag ska va själv med barnen. Kram

      • Gör det som funkar för dig! Du behöver kunna orka vara en fungerande mamma oxå 💚

        Ja att blanda in flaskan var min räddning. Det innebar dessutom att jag inte blev så bunden hemma. När sonen var 3 månader var jag borta över natt för första gången och det funkade galant. Det var mer obekvämt för mig, haha.

        Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s