3

Vecka 9 – Hej sjukskrivning!

Den här veckan har inte varit nån höjdare. Fy katten för gårdagen, jag ville bara ge upp och slippa allt. Tack o lov känns det bättre idag. Kanske för att jag struntat i mediciner i snart ett dygn, kanske för att jag får sjukskriva mig, kanske bara slump.

Jag har varit en zombie, en illamående och deprimerad zombie som inte kunnat plocka upp en strumpa från golvet ens. Helt vidrigt tillstånd. Så jag snäste åt BM i måndags för att minuten efter börja gråta. Hon föreslog läkarbesök och sjukskrivning. Det kändes stort och läskigt, men igår när det väl var dags så kändes det nödvändigt. Jag kämpade för att varken somna eller kräkas hos läkaren. Han sjukskrev mig 6 veckor på ett bräde! Jag blev helt paff, fast jag orkade ju inte visa nån reaktion såklart. Men vi bestämde att då ska jag må bra igen. Så idag måste jag kontakta Försäkringskassan.

Idag testar jag att klara mig utan medicin (Postafen tog jag främst, men testade Lergigan igår), vill veta hur jag mår utan. Om jag är en zombie ändå eller hur illa jag mår.

Svante är tillbaka på föris nu, pust! Att vabba i mitt tillstånd var vansinnigt jobbigt, snacka om att känna sig maktlös och värdelös. De timmarna mellan 15-19 som jag ändå måste vara själv med hämtning, hund & middag är jobbiga nog. Igår var mest ångest, idag får jag ev hjälp av svärmor.

Idag har jag iaf lite hopp om livet igen, till skillnad från igår, så det känns skönt. En dag i taget är det som gäller. 

Kram & hej! 

6

Foglossningar

Idag mår jag verkligen inte bra. Natten var inget vidare men morgonen blev ännu sämre. Kändes rätt hopplöst att kräkas massa galla vid niosnåret trots att jag tagit Omeprazol både vid 03 och 06.30. Helt slut redan innan frukost. Har nu fixat så jag kan hämta ut Lergigan på Apoteket, hoppas att det kan göra nån skillnad.

Sedan kom foglossningarna igång. Har känt lite ryggont tidigare men inte som idag, nu är jag mer säker på att det är just foglossningar eftersom det gör ont i ländryggen och strålar ut i benet och värken flyttas även till framsidan runt ljumskarna. Så det måste ju vara bäckenet jag känner av?! Samtidigt pressar Bumlingen sig väldigt hårt upp mot revbenen på höger sida så jag ser helt sned ut, får inte plats att andas och värken strålar ut mot sidorna av magen.

Idag är jag allt annat än kaxig. Kan knappt gå och hittar ingen position där jag helt kan slappna av. Hur gör ni som har så här ont i månader?