Hur slutat en amma?!

Beppe blev 10 mån härom dagen. Och han vill fortfarande väcka mig tre ggr varje natt och vill amma. Jag börjar få panik. Behöver sova, vill få ta hand om storebror ibland, måste kunna sova borta en natt om tre veckor. Ja ni fattar väl!

BVC var inget stöd, har tyvärr fått ny sköterska där och hon är inte alls så bra som den förra. Hon hänvisade till Amningshjälpen, men deras sida har blivit hackad så där finns inget att läsa just nu.

Så jag behöver era tips, hur har ni gjort för att trappa ned eller sluta amma?

Vi testar nu detta upplägg:

Jag nattar i bärsele efter kvällsgröt, ibland en skvätt välling om det behövs. När det är läge så flyttar vi in B till hans spjälsäng (står vid vår säng). Jag lägger mig hos storebror (rummet bredvid) och M är själv med B så att han inte känner doften av mig (bäddade rent för säkerhets skull). Sen tar M så många uppvak han pallar! Jag går bara in när M säger till.

Första natten var vidrig, B var sååå ledsen och jag bet i kudden för att inte grina eller kasta mig in för att trösta. M pallade till 02.30, sen fick jag amma och vi somnade om.

Andra natten gick lite bättre. Många uppvak med inte lika ledsen, M behövde inte bära runt på B utan kunde ge vatten på nappflaska i spjälsängen och det funkade iaf ett par gånger. M pallade till 03.30, en timme längre alltså. Sen fick jag amma och vi sov till 7.20

Det känns som att vi kan va nåt på spåren. Jag hoppas att mjölken börjar minska nu för jag har kunnat klara mig med stamma 2-3 ggr istället för 7/dygn. Men det är kämpigt och psykiskt påfrestande.

Tips, pepp och anekdoter mottages tacksamt!

Beppe 9 månader

Jag har kommit ifrån bloggandet lite, men vill ändå skriva lite för att minnas själv. Så dags för en kort rapport…

Härom dagen blev Beppe 9 månader, och sedan en vecka så kryper han! Några veckor tidigare än sin storebror. Han satt stadigt för över en månad sen. Så kul att se alla framsteg, han kan redan klättra upp/ner för våra höga trösklar som är som trappsteg. Och han ställer sig ofta upp, lätt framåtböjd, mot tex en väska. Hoppas han börjar gå lite tidigare än sin bror, så de kan ha kul ute i sommar.

Beppe älskar mat och i den mån jag förmår så får han äta tillbehör/plockmat men oftast blir huvudmålet medelst sked. Jag ammar fortfarande rätt mycket, vilket jag vill trappa ned nu – främst på nätterna. Vi behöver en bra plan känner jag, gjorde ett försök förra månaden då vi bytte barn att natta vilket slutade med att jag fick natta båda eftersom lillebror bara skrek hos pappan. Flaska vill han typ inte ha alls, och vi vill väl helst inte börja med välling nu när storebror precis har slutat, känns liksom dumt och onödigt. 

På dagarna sover han en stund vid 9.30 och sen efter lunch vid 13, vissa dagar räcker det och vissa dagar somnar han på em/tidig kväll också. Somnar i min famn för natten runt 20.30, vi lägger honom i hans säng efter nån timme. Dock vaknar han och vill amma (minst) tre gånger varje natt, visserligen effektivt och somnar oftast om fort, men det sliter på mig. Så nätterna och amning behöver som sagt en ny plan…

Beppe är lika go och glad som sin bror, skrattar ofta och blir inte ledsen för småsaker. Han gillar att gunga och att dansa och älskar att bli buren i selen (bär mycket på ryggen i Tulan men har inte lärt mig knyta sjalen på ryggen än).

För två månader sedan började jag så smått med EC/babypotting och rätt fort började vi pricka in så Beppe oftast bajsar på toaletten. Det märks att han uppskattar det, och det känns så bra att lägga grunden till Potträningen redan nu. Förhoppningsvis kan vi klara oss med tygblöjor och EC tills de är utväxta (vid jul typ) och sen försöka bli av med blöjor helt. Vi får se hur det går, men det borde gå lite smidigare med den här starten.

Annars har senaste veckorna mest handlat om att potträna Svante. Han har inte velat alls förut så vi behövde en plan och köpte boken Potträning på 3 dagar då den kändes vettig. Det var väldigt intensivt och vi var helt slutkörda efter de första fyra dagarna, sen blev alla förkylda och det gick bara runt i tre veckor, så det drog nog ut processen lite. Men efter första veckan hade vi bara en olycka/dygn, sen stod det liksom still i två veckor tills o helgen då han äntligen började säga till när han behövde gå på toa. Nu är det en olycka varannan dag, oftast i samband med sömn, så nu är han pottränad på en trygg grundnivå och vi kommer aldrig mer köpa blöjor till honom! Skötbordet är även sålt (byter på golvet alt. gästsängen). Så himla skönt!

Hade vi vetat nåt om Potträning tidigare så hade vi gjort det tidigare, helst innan han fyllde 2, men då kom ju lillebror… Men mitt tips är iaf att ta tag i det innan självständighetsprocessen drar igång (runt 2,5 år). Då går det smidigare.

Så vi har det bra, om än intensivt. Längtar tills våren är mer stabil och hostan ett minne blott. Då blir vi nog mer redo att ta tag i amning/nätter.

För egen del älskar jag att få plugga mån-tis, halva kursen i projektledning är nu kirrad, och längtar till höstens heltidsstudier. Jag är så trött på att vara hemma och det är så mycket bråk med Svante nu. Därför känns det även väldigt bra att jag äntligen har börjat springa igen, alltså jogga lugnt. Har börjat på en träningsplan för att orka springa en mil i sommar, men är glad & nöjd över att jag redan kan springa 5 km. 

Nä nu måste vi packa ihop oss och hämta storebror på föris, förhoppningsvis iklädd samma byxor som i morse…!

Kram!

7 månader

Vissa dagar önskar jag att jag hade tid att skriva här, har många tankar att sätta på pränt, medan vissa dagar känner jag att jag lika gärna kan lägga ner bloggen och deletea bloggapparna i mobilen. Men jag orkar inga beslut just nu så här kommer lite konstgjord andning i form av en kort lägesrapport…

Beppe är sju månader idag! Och lika många tänder har han – har fått fem stycken denna månad. Phu! Det har gått bra, men några jobbiga kvällar har vi haft som krävt Alvedon. Fem uppvak varje natt. Längtar tills tand nr 8 ploppat igenom så att vi båda kan få lite ro att skapa nya sovrutiner. 

Han har börjat äta lite mat nu och det känns både bra och roligt. Vi hann liksom inte med så många smakportioner, det är så intensivt hela tiden med två små, så härom veckan fick vi skärpa till oss. Och idag åt Beppe nästan en halv 8-mån burk till lunch. Fast han gillar vår egen mat bättre för den smakar mer.

Dock mår hunden sämre, B äter majskrokar ibland och tappar på golvet. Jag hinner sällan före hunden. Majs är inte bra för hundmagar, så det blir ännu mer att städa när man minst anar det…

Amningen har varit mig väldigt kär denna gång, fick ju kämpa hårt i början men sen har det gått otroligt smidigt. Men nu börjar jag bli redo att trappa ned. Det känns naturligt och lättare att minska när vi kan växla upp med riktig mat och inte flaska. OBS ingen värdering i detta, bara råkar kännas så för mig denna gång. 

Jag har börjat plugga 50% på distans, det var främst ett infall bara för att få alibi att komma hemifrån lite. Men det är så kul och bara dessa två dagar per vecka som jag åker iväg nån timme på gör stor skillnad för hur jag mår! Längtar till hösten och ”riktiga” heltidsstudier. Är så sjukt trött på att va hemma nu. Har gjort ett jobb också, mellan två amningar, lite pressat men ändå kul. 

Om några dagar åker jag & barnen till mina föräldrar medan M drar på Europaturné i två veckor. Kul med miljöombyte men jag kommer sakna ihjäl mig! Hoppas verkligen att nätterna går bra. 

För övrigt kan jag tipsa om Tulas bärselar, så himla nöjd med min. Har lärt mig bära på rygg (få upp honom själv alltså) och det har underlättat min vardag rejält! Gå med i bärsjalsgruppen på FB för tips & pepp om ergonomiskt bärande!

Kram!

Ett helt halvår!

Har tänkt skriva nåt om att Beppe blev 5 mån men hann aldrig dit, och idag är han 6 mån. Ett helt halvår! Vilket gör att storebror är prick 2,5 år idag! Älskade ungar! ❤

Världens snällaste bebis har två tänder (sedan över en månad tillbaka) och två framtänder som borde spricka igenom när som helst nu. Hoppas att det är anledningen till att han vaknar och vill äta två eller ibland fyra gånger varje natt. 

Han älskar att bli buren i sjalen, jag har börjat med vävd sjal nu och älskar när jag får till ett bra knyt! Han sover bara i sjal/sele eller i famnen nu, kommer inte till ro i vagnen (som jag typ bara använder 3 ggr/v när jag hämtar på föris). Han är sprallig och vill verkligen krypa, så han sätter fötterna i golvet och lyfter upp rumpa och knän och mosar sig fram på tandköttet, haha!

Jag helammar fortfarande, det går ju så himla smidigt! Det trodde jag verkligen inte i början. Det är så intensivt med två barn så det här med mat har vi liksom inte hunnit med än, haha. Bara lite provsmak på fingret, men imorse fick Beppe äta lite gröt iaf. Börjar bli dags för sånt nu för om en vecka(!!!) börjar jag plugga på halvtid. Shit! Men det är på distans så jag kan anpassa plugget efter amning mm. M har dessutom glömt förvarna sin chef om att han ska va ledig 2-3 dagar/v nu. Ja, ni hör ju vilken ordning vi har på tillvaron. Vi bara flyter med och släcker bränder. Fullt upp att bara hålla disken och tvätten stången! Och att elda för att ha varmare än 17 grader.

Julen var fin trots att hela familjen hade influensa. Vi har nyss återhämtat oss, fast M mår fortfarande sisådär. 

En kort rapport, alltid nåt, nu måste jag sjala upp och försöka få lite gjort!

Kram och god fortsättning! 🌟

Scener ur ett vardagsliv

På väg hem från föris. Liten somnar inte, måste åka vagn ett tag till. Stor vill prompt gå, hunden måste bajsa. Funkar tills stor rymmer åt ett håll o hund drar åt ett annat. Liten blir ledsen så fort vagnen är stilla. Stor tvingas åka vagn. Jag, som promenerat i 1,5 h, kissar på mig pga brottningsmatchen. Går vidare. Lugnt i två min. Då vill hunden hem. In med hunden, då står vagnen still och liten blir ledsen. Går vidare. Liten somnar till slut, så vi går in, han vaknar. Jag upptäcker att jag visst lagt två After eight i jackfickan, det är en enda klump av mobil, choklad, mynt, nycklar, mint & headset. Stor vill ha iPad o fika, liten får sitta i sjalen i hopp om sömn. Jag går runt o vaggar samtidigt som jag försöker tvätta rent tekniken igen. När det nästan är rent igen tittar jag på stor, som har spillt mjölk över hela sig – och paddan. Liten vägrar somna. Hunden går mig på fötterna (och nerverna). Ridå. 

Idag rullade Beppe från rygg till mage för första gången, så det blir ju inte lugnare framöver…

Tur att de är så gulliga! 

4 månader på en läskig dag…

Jag får nästan panik vid tanken på Trump som president! Vad händer med världen våra barn ska växa upp i?! Så satans läskigt. Men det ger ju lite hopp iaf att se USA-kartan med statistik över hur de unga har röstat, då hade Clinton vunnit stort och en kvinna fått styra för första gången.

Även om vi föräldrar haft en trumpen morgon så gäller det inte Beppe. Han är glad som en speleman, världens charmigaste lilla bebis. Fast inte så liten iofs; 68,5 cm och 8,45 kg visade det sig på BVC idag. Han följer sin kurva perfekt vilket känns fint.

Jag helammar fortfarande, vill fortsätta med det några månader till, fast kan nog inte låta bli lite smakportioner. Ev testar vi gröt också, bara för att veta att vi har ett alternativ om det behövs (så jag kan få åka iväg själv en stund).

Shit vad jag älskar den här lilla parveln!

❤️

Hej vi mår bra

Jag har sällan tid eller ork över till bloggen som ni märker. Den är inte prioriterad, eller jag har väl inte så stort behov att skriva när det mesta rullar på. Men en liten kort rapport från soffan kommer här.

Svante är i brytningen för att sluta sova middag, tidigt i skedet än så länge. Det kommer bli en utmaning att vara själv på vardagar med den krisiga perioden 16-19, men där är vi inte än. Det känns dock skönt att släppa kravet att han måste somna efter lunch, för det har ju fått mig rätt desperat vid flera tillfällen. Planen är att alltid ta en promenad efter lunch, vill han sova så helt okej, annars vilar han ju iaf en stund i vagnen medan Beppe somnar. Väcka efter 1,5-2h och om han somnat för sent, alltså efter 15, så väcka efter en halvtimme. Det kom jag fram till med BVCs råd. Jag gillar att ha en plan, så kan jag improvisera utifrån den sen.

Beppe är precis på väg in i den fjärde utvecklingsfasen, den ska va fem veckor lång. Tack o lov verkar han bara reagera starkt första dagen i varje fas. Han gallskriker och är såååå ledsen vid några tillfällen på em/kväll, sen är det typ som vanligt. Hoppas det blir så även den här långa fasen. Utveckligen går snabbt annars, känns som lillebror är snabbare än storebror att lära sig grejer, han är nära att rulla runt nu och han skrattar när han tycker vi är roliga.

Själv har jag mest haft fokus på att byta inriktning på min sk karriär, sökt distanskurs till våren och planerar att plugga deltid nästa höst. Har några mindre jobb att göra nu som kräver lite planering och så renoverar vi lite smått – projekt gästtoalett som vi vill ha klart innan jul. Kul när det händer lite, nackdelen är att jag kommit av mig i min träning. Alltså grundträning av mage/rygg inför att kunna träna på vanligt vis igen, shit vad jag behöver det!

Men det som tagit mest tid senaste veckorna är att M haft skivrelease med massa rep och spelningar, så det har inte funnits så mycket energi kvar till mig själv när jag varit själv med barnen mycket mer. När jag väl kan andas ut på kvällen så orkar jag inget annat att slöa i soffan med Beppe och kolla på sista säsongen av Orange is the new black.

Nu ska vi kolla på Labyrint på Barnkanalen, Svante gillar robotar!

3 månader

I söndags blev Beppe 3 månader, det känns bra att han växer och blir äldre, mer stabil och större gensvar. Gulliga unge! (Om än något hoptryckt på bilden…)

Sedan några veckor helammar jag(!) och han vägrar ta flaska nu, haha! Det trodde jag inte för två månader sedan… dock vill jag ju ha möjligheten att ge på flaska för att få större frihet själv, men det kommer väl tillbaka när han blir lite större.

Beppe sover bra, oftast 5-6 timmar i sträck i sin säng på natten, efter att ha snuttat sig till sömns i soffan, och sen bredvid mig med några matpauser till morgonen. Tacksam för varje okej natt, eftersom storebror ser till att ingen tar sovmorgon. Dagtid sover han bra på promenad i vagnen eller sele.

Eftersom han är lillebror och jag är tryggare i min roll så får Beppe följa med överallt. Det är nästan som semester att åka och handla själv med honom, smidigast är att ha sitter i bärselen och jag kör kundvagn, det är sånt meck att ta med barnvagnen varje liten tur till affären. Senaste veckorna har han tex varit med på möte på universitetet, biblioteket, färgaffären och på scen när jag var konferencier på en kvällsgrej. Sånt som kändes mycket läskigare med första barnet.

Hade tänkt att lillebror skulle ta napp, men han visar noll intresse, så risk att han tar till tummen som storebror. Men det ska väl lösa sig det med. 

Dagens besök på BVC gick strålande, trots vaccinationer. Beppe väger nästan 7,6 kg och är 65,5 cm lång, känns fint att vikten la sig bra längs kurvan speciellt nu när jag helammar och att längden kom ikapp (+5 cm på en månad!) och mer därtill. Pratade även om hur man hanterar en påfrestande 2-åring på BVC, men mer om det en annan dag.

Nu myser vi i soffan en stund innan vi ska promenera till föris. Hoppas lillebror slipper skyhög feber efter vaccineringen, är trött på det efter att storebror haft 39,5 denna vecka…

Tjing!

Bättre förberedd idag

Eftersom Svante haft feber i flera dagar så är han hemma från föris (men tror han kan gå imorgon…), det innebär att jag behöver söva mitt på dagen. Som jag skrev (skrek!) igår så är det inte så enkelt. Men idag gick det så bra! En enorm lättnad.

Jag gjorde typ som vanligt, men med en liten skillnad, jag vände sittdelen så att Svante tittade framåt (hade så förut men bytte av nån anledning) för att han inte skulle se mig och bli triggad/provocera mig. Kanske var det bara tur eller så gjorde det skillnad, för inom en kvart sov båda barnen! I 2,5 timme! Halleluja!

För att lättare hantera situationen igår och inför framtiden så googlade jag lite och läste en bra artikel om barns utveckling i åldern 2-3 år på 1177. Så skönt att få lite saker bekräftade och inte behöva känna sig sämst. Stärkande att inse att många saker som är viktiga gör vi redan av oss själva, försöker påminna mig om det när jag 

Om barnet till exempel kastar ut saker på golvet eller inte vill klä på sig så kan man bli arg på själva handlingen, till exempel säga ”jag vill inte att du gör så, det blir så stökigt. Gör så här istället”. Man ska undvika anklagelser som ”vad jobbig du är” eller ”du är hopplös”.

Vi har visserligen bara sagt fel nån enstaka gång, men det är ju lätt att trilla dit när man är i affekt. Jag behöver verktyg för att veta hur jag ska hantera jobbiga situationer, för att känna att jag orkar och är trygg och inte riskerar att vilja ruska om storebror i ren desperation. Bra att ha lite fakta i ryggen.

Mina sämsta sidor

Jag är så jävla less och trött och frustrerad  och förbannad att jag nästan skakar. Eftersom barnmisshandel inte är något jag vill utöva så måste jag istället skriva av mig. Ggggrrrraaaaaahhhj!#^%##£!!!
Det som triggar mig att känna såhär är när Svante stretar emot och vägrar sova middag. Det är fanemig inte lätt att få två små att sova samtidigt, det säkraste sättet är att gå ut med vagnen. Men när jag promenerat i 75 min och lillebror somnat och vaknat och somnat igen utan att storebror är i närheten av att somna så är det lika bra att ge upp. Han bara pratar och stör och vägrar lyssna. Det pressar mig då jag är rädd att det ska eskalera och väcka Beppe.

Istället gick vi in i hopp om att få Svante att somna i sängen, men det förutsätter att lillebror sover i vagnen. Men icke. Trots tusen hyssjanden så vägrar storebror att va tyst så självklart vaknar lillebror. Så jag skiter i sovandet idag. Nu sitter vi i soffan och kollar på gamla Tintinavsnitt. 

Konsekvensen blir att jag inte får något andrum alls idag, vilket jag behöver för att orka. Vill ju orka leva och inte bara överleva under föräldraledigheten. Jag mår inte bra om jag inte får möjlighet till att göra nåt för mig själv, jag har massor jag behöver göra men som får stå åt sidan. Typ söka jobb och utbildning, göra knip/mag/ryggövningar. Inga extrema glammigheter alltså. Det skulle jag också behöva förresten. Och visst gör jag saker, men inte tillräckligt. Istället tröstäter jag pga understimulans. Klockrent!

Vad gör ni när ni känner att smockan hänger i luften? När frustrationen tar fram ens allra sämsta sidor och en typ vill lämna barnen i skogen och springa iväg?

Nä, nu ska jag sanera bajs, tredje gången på ett liten stund. Får se det som meditation, haha!