0

Beppe 9 månader

Jag har kommit ifrån bloggandet lite, men vill ändå skriva lite för att minnas själv. Så dags för en kort rapport…

Härom dagen blev Beppe 9 månader, och sedan en vecka så kryper han! Några veckor tidigare än sin storebror. Han satt stadigt för över en månad sen. Så kul att se alla framsteg, han kan redan klättra upp/ner för våra höga trösklar som är som trappsteg. Och han ställer sig ofta upp, lätt framåtböjd, mot tex en väska. Hoppas han börjar gå lite tidigare än sin bror, så de kan ha kul ute i sommar.

Beppe älskar mat och i den mån jag förmår så får han äta tillbehör/plockmat men oftast blir huvudmålet medelst sked. Jag ammar fortfarande rätt mycket, vilket jag vill trappa ned nu – främst på nätterna. Vi behöver en bra plan känner jag, gjorde ett försök förra månaden då vi bytte barn att natta vilket slutade med att jag fick natta båda eftersom lillebror bara skrek hos pappan. Flaska vill han typ inte ha alls, och vi vill väl helst inte börja med välling nu när storebror precis har slutat, känns liksom dumt och onödigt. 

På dagarna sover han en stund vid 9.30 och sen efter lunch vid 13, vissa dagar räcker det och vissa dagar somnar han på em/tidig kväll också. Somnar i min famn för natten runt 20.30, vi lägger honom i hans säng efter nån timme. Dock vaknar han och vill amma (minst) tre gånger varje natt, visserligen effektivt och somnar oftast om fort, men det sliter på mig. Så nätterna och amning behöver som sagt en ny plan…

Beppe är lika go och glad som sin bror, skrattar ofta och blir inte ledsen för småsaker. Han gillar att gunga och att dansa och älskar att bli buren i selen (bär mycket på ryggen i Tulan men har inte lärt mig knyta sjalen på ryggen än).

För två månader sedan började jag så smått med EC/babypotting och rätt fort började vi pricka in så Beppe oftast bajsar på toaletten. Det märks att han uppskattar det, och det känns så bra att lägga grunden till Potträningen redan nu. Förhoppningsvis kan vi klara oss med tygblöjor och EC tills de är utväxta (vid jul typ) och sen försöka bli av med blöjor helt. Vi får se hur det går, men det borde gå lite smidigare med den här starten.

Annars har senaste veckorna mest handlat om att potträna Svante. Han har inte velat alls förut så vi behövde en plan och köpte boken Potträning på 3 dagar då den kändes vettig. Det var väldigt intensivt och vi var helt slutkörda efter de första fyra dagarna, sen blev alla förkylda och det gick bara runt i tre veckor, så det drog nog ut processen lite. Men efter första veckan hade vi bara en olycka/dygn, sen stod det liksom still i två veckor tills o helgen då han äntligen började säga till när han behövde gå på toa. Nu är det en olycka varannan dag, oftast i samband med sömn, så nu är han pottränad på en trygg grundnivå och vi kommer aldrig mer köpa blöjor till honom! Skötbordet är även sålt (byter på golvet alt. gästsängen). Så himla skönt!

Hade vi vetat nåt om Potträning tidigare så hade vi gjort det tidigare, helst innan han fyllde 2, men då kom ju lillebror… Men mitt tips är iaf att ta tag i det innan självständighetsprocessen drar igång (runt 2,5 år). Då går det smidigare.

Så vi har det bra, om än intensivt. Längtar tills våren är mer stabil och hostan ett minne blott. Då blir vi nog mer redo att ta tag i amning/nätter.

För egen del älskar jag att få plugga mån-tis, halva kursen i projektledning är nu kirrad, och längtar till höstens heltidsstudier. Jag är så trött på att vara hemma och det är så mycket bråk med Svante nu. Därför känns det även väldigt bra att jag äntligen har börjat springa igen, alltså jogga lugnt. Har börjat på en träningsplan för att orka springa en mil i sommar, men är glad & nöjd över att jag redan kan springa 5 km. 

Nä nu måste vi packa ihop oss och hämta storebror på föris, förhoppningsvis iklädd samma byxor som i morse…!

Kram!

Annonser
2

7 månader

Vissa dagar önskar jag att jag hade tid att skriva här, har många tankar att sätta på pränt, medan vissa dagar känner jag att jag lika gärna kan lägga ner bloggen och deletea bloggapparna i mobilen. Men jag orkar inga beslut just nu så här kommer lite konstgjord andning i form av en kort lägesrapport…

Beppe är sju månader idag! Och lika många tänder har han – har fått fem stycken denna månad. Phu! Det har gått bra, men några jobbiga kvällar har vi haft som krävt Alvedon. Fem uppvak varje natt. Längtar tills tand nr 8 ploppat igenom så att vi båda kan få lite ro att skapa nya sovrutiner. 

Han har börjat äta lite mat nu och det känns både bra och roligt. Vi hann liksom inte med så många smakportioner, det är så intensivt hela tiden med två små, så härom veckan fick vi skärpa till oss. Och idag åt Beppe nästan en halv 8-mån burk till lunch. Fast han gillar vår egen mat bättre för den smakar mer.

Dock mår hunden sämre, B äter majskrokar ibland och tappar på golvet. Jag hinner sällan före hunden. Majs är inte bra för hundmagar, så det blir ännu mer att städa när man minst anar det…

Amningen har varit mig väldigt kär denna gång, fick ju kämpa hårt i början men sen har det gått otroligt smidigt. Men nu börjar jag bli redo att trappa ned. Det känns naturligt och lättare att minska när vi kan växla upp med riktig mat och inte flaska. OBS ingen värdering i detta, bara råkar kännas så för mig denna gång. 

Jag har börjat plugga 50% på distans, det var främst ett infall bara för att få alibi att komma hemifrån lite. Men det är så kul och bara dessa två dagar per vecka som jag åker iväg nån timme på gör stor skillnad för hur jag mår! Längtar till hösten och ”riktiga” heltidsstudier. Är så sjukt trött på att va hemma nu. Har gjort ett jobb också, mellan två amningar, lite pressat men ändå kul. 

Om några dagar åker jag & barnen till mina föräldrar medan M drar på Europaturné i två veckor. Kul med miljöombyte men jag kommer sakna ihjäl mig! Hoppas verkligen att nätterna går bra. 

För övrigt kan jag tipsa om Tulas bärselar, så himla nöjd med min. Har lärt mig bära på rygg (få upp honom själv alltså) och det har underlättat min vardag rejält! Gå med i bärsjalsgruppen på FB för tips & pepp om ergonomiskt bärande!

Kram!

0

3 månader

I söndags blev Beppe 3 månader, det känns bra att han växer och blir äldre, mer stabil och större gensvar. Gulliga unge! (Om än något hoptryckt på bilden…)

Sedan några veckor helammar jag(!) och han vägrar ta flaska nu, haha! Det trodde jag inte för två månader sedan… dock vill jag ju ha möjligheten att ge på flaska för att få större frihet själv, men det kommer väl tillbaka när han blir lite större.

Beppe sover bra, oftast 5-6 timmar i sträck i sin säng på natten, efter att ha snuttat sig till sömns i soffan, och sen bredvid mig med några matpauser till morgonen. Tacksam för varje okej natt, eftersom storebror ser till att ingen tar sovmorgon. Dagtid sover han bra på promenad i vagnen eller sele.

Eftersom han är lillebror och jag är tryggare i min roll så får Beppe följa med överallt. Det är nästan som semester att åka och handla själv med honom, smidigast är att ha sitter i bärselen och jag kör kundvagn, det är sånt meck att ta med barnvagnen varje liten tur till affären. Senaste veckorna har han tex varit med på möte på universitetet, biblioteket, färgaffären och på scen när jag var konferencier på en kvällsgrej. Sånt som kändes mycket läskigare med första barnet.

Hade tänkt att lillebror skulle ta napp, men han visar noll intresse, så risk att han tar till tummen som storebror. Men det ska väl lösa sig det med. 

Dagens besök på BVC gick strålande, trots vaccinationer. Beppe väger nästan 7,6 kg och är 65,5 cm lång, känns fint att vikten la sig bra längs kurvan speciellt nu när jag helammar och att längden kom ikapp (+5 cm på en månad!) och mer därtill. Pratade även om hur man hanterar en påfrestande 2-åring på BVC, men mer om det en annan dag.

Nu myser vi i soffan en stund innan vi ska promenera till föris. Hoppas lillebror slipper skyhög feber efter vaccineringen, är trött på det efter att storebror haft 39,5 denna vecka…

Tjing!

0

Bättre förberedd idag

Eftersom Svante haft feber i flera dagar så är han hemma från föris (men tror han kan gå imorgon…), det innebär att jag behöver söva mitt på dagen. Som jag skrev (skrek!) igår så är det inte så enkelt. Men idag gick det så bra! En enorm lättnad.

Jag gjorde typ som vanligt, men med en liten skillnad, jag vände sittdelen så att Svante tittade framåt (hade så förut men bytte av nån anledning) för att han inte skulle se mig och bli triggad/provocera mig. Kanske var det bara tur eller så gjorde det skillnad, för inom en kvart sov båda barnen! I 2,5 timme! Halleluja!

För att lättare hantera situationen igår och inför framtiden så googlade jag lite och läste en bra artikel om barns utveckling i åldern 2-3 år på 1177. Så skönt att få lite saker bekräftade och inte behöva känna sig sämst. Stärkande att inse att många saker som är viktiga gör vi redan av oss själva, försöker påminna mig om det när jag 

Om barnet till exempel kastar ut saker på golvet eller inte vill klä på sig så kan man bli arg på själva handlingen, till exempel säga ”jag vill inte att du gör så, det blir så stökigt. Gör så här istället”. Man ska undvika anklagelser som ”vad jobbig du är” eller ”du är hopplös”.

Vi har visserligen bara sagt fel nån enstaka gång, men det är ju lätt att trilla dit när man är i affekt. Jag behöver verktyg för att veta hur jag ska hantera jobbiga situationer, för att känna att jag orkar och är trygg och inte riskerar att vilja ruska om storebror i ren desperation. Bra att ha lite fakta i ryggen.

4

Vecka 36

Bara en månad kvar nu, det känns både skönt och lite overkligt. Men jag börjar nog bli redo att föda barn snart. BB-väskan är äntligen packad och en väska till Svante är typ också kirrad. Det är nästan så jag vill att nåt ska hända, självklart inget farligt eller allvarligt, men bara nåt litet så vi får anledning att åka till förlossningen. Vi har aldrig varit där, vet knappt vart man ska parkera(!)

Imorgon ska jag till BM och då tänker jag fråga om förlossningen, undrar om jag ska skriva nåt papper att ta med eller om hon kan göra anteckningar i journalen. Undrar om de ens läser det där brevet?! Dock har jag en pensionär till vikarie, så jag är rädd att hon inte har nån koll.

Den här veckan har jag tillgång till bil så jag slipper cykla till föris. Så skönt! Jag börjar bli otymplig nu. Främst på nätterna, det känns som en bergsbestigning varje gång jag ska vända mig i sängen. Fogarna gör ont och många rörelser är obehagliga. Men på dagtid känner jag mig oftast rätt stark ändå. Tacksam för det.

På eftermiddagarna brukar jag bli riktigt trött. Försöker få till en vila innan jag hämtar Svante, men den blir alltid för kort. Så när vi cyklat hem är jag rätt slut, och då är räddningen att mysa i soffan med frukt och barnprogram. Favoriten är Sara & Anka, men Svante gillar också Hej Jycke och Fåret Shaun. Men den absoluta favoriten är att äta jordgubbar. Helst en hel liter själv om barnet själv får välja…

Den här gången är det inte förlossningen eller amningen eller hur man tar hand om ett spädbarn som jag är skraj inför. Utan min rädsla kretsar helt kring hur f-n jag ska klara av att vara själv med två små barn. Det känns bitvis helt omöjligt. Såpass jobbigt att allt det där andra bleknar bort. Men jag försöker slå bort tankarna på att jag kommer ha panik, oxh påminna mig om att då är jag inte längre gravid iaf. Och M får inte börja jobba om jag inte har läkt ihop. 

Mantrat: Folk har överlevt det här förut, så även jag kommer att hitta ett sätt.

0

Tredje trimestern!

I måndags gick jag in i vecka 29 och även den sista trimestern. Är det nu man får kalla sig höggravid? Vissa stunder känner jag mig iaf det. När det är svårt att resa på sig, svårt att vända sig i sängen, svårt att få plats i sin egen kropp etc. 

För att minnas själv så blir det en kort lägesrapport. 

  • Jag är sjukskriven 50% graviditeten ut, det behövs för jag orkar inte en hel dag utan vila. Både fysiskt o psykiske trött, men på ett mycket behagligare vis än första trimestern.
  • Jag promenerar med hunden, men Max 1 km och oftast med SI-bälte. Foglossningen håller sig på samma nivå sedan en månad.
  • Jag cyklar till förskolan, orkar lyfta upp Svante i cykelstolen, går oftast i uppförsbacken på hemvägen – men jag pallade faktiskt att cykla hela vägen härom dagen! Hoppas jag kan cykla många veckor till.
  • Jag sover bra, har en kudde mellan knäna. Men det börja bli bökigt att vända sig i sängen.
  • De flesta morgnar mår jag lite illa, måste hulka över toan en stund men kräks väldigt sällan.
  • Är hungrig varannan timme typ! Dricker mindre juice nu, men mer mineralvatten (och Loka Crush om jag får chansen). Äter gröt till frukost, betydligt bättre än fruktyoghurt som jag konsumerade i några veckor.
  • De dagar jag har jobb eller ärenden att göra eller får besök mår jag mycket bättre. Jag behöver verkligen social stimulans!